gillberg-rättegången

Purpur har de senaste dagarna letat efter information om den pågående rättegången mot professor Christopher Gillberg, rektor Gunnar Svedberg, rektor (vid Göteborgs universitet) och GU-styrelsens ordförande Arne Wittlöv. Här finns en del artiklar samlade. Diskussionen om Damp och ADHD har upptagit en stor del av vårt tänkande de senaste månaderna och vi borde rimligtvis ha något att säga om det här( men det har vi inte). Vi borde ha skrivit en lång artikel om ARV vs MILJÖ men det har vi inte gjort.. Men diskussionen är mycket viktig så vi får återkomma när vårt språkflöde kommit igång( vi har problem med vår formuleringsförmåga, vi har märkt att det blir bättre när vi utsätter oss för sociala aktiviteter).

magazine

en diskussion på Silliman's Blog påminde mig om »shot by both sides« av Magazine, en av våra favoritlåtar (och att lyssna på samlingsskivan vi har, har tillfälligt botat vår oinspiration).

»This and that, they must be the same what is legal is just what's real what I'm given to understand is exactly what I steal I wormed my way into the heart of the crowd I wormed my way into the heart of the crowd I was shocked to find what was allowed I didn't lose myself in the crowd Shot by both sides on the run to the outside of everything shot by both sides they must have come to a secret understanding« (hela texten)

Howard Devoto(magazines sångare)( läs läs ) sjöng som bekant i första upplagan av Buzzcocks och brukar få det halvinspirerande epitetet Kultfigur. vi citerar texten till »A song from under the floorboards«, kanske kan det inspirera någon:

»I am angry I am ill and I'm as ugly as sin my irritability keeps me alive and kicking I know the meaning of life, it doesn't help me a bit I know beauty and I know a good thing when I see it This is a song from under the floorboards this is a song from where the wall is cracked my force of habit, I am an insect I have to confess I'm proud as hell of that fact I know the highest and the best I accord them all due respect but the brightest jewel inside of me glows with pleasure at my own stupidity I used to make phantoms I could later chase images of all that could be desired then I got tired of counting all of these blessings and then I just got tired«

Venus Vanish (om ett bokpaket del 2)

»Venus Vanish« av Sofia Stenström levde mer än väl upp till våra visserligen rätt lågt ställda förväntningar (inte så konstigt eller?)( har lyrikvåren varit särskilt spännande hittills?). Det är förmodligen nollnolltalets bästa debutdiktsamling, iaf den mest inspirerande, och den som mest visar på en poet med ett eget personligt språk.

Jesper Olsson i SvD:

»Historien om begäret och lagen - som bearbetas och förgrenas genom en lekfull behandling av klichéer som docka, sår, ros och så vidare - kommer till exempel att kopplas ihop med frågor om skrivandet, och med en rad favoriter ur senmodernismens poesiparlör: det vita, munnen, handen, rösten. Stenström besitter dock en förmåga att framkalla ny energi ur dessa vältummade termer. Genom ett fräckt och varierat språkarbete - ordlekar och ljudspel, språkblandningar och nybildningar ("delkande", "antänkning"), undflyende metaforer och urballat lallande - görs läsningen till en lustfylld aktivitet. Framför allt lyckas hon skapa en skiftning i tonlägen och stämningar, vilket är befriande i en poesivärld som ständigt på nytt tycks klyva sig mellan det allvarliga och det humoristiska.«

I »Venus Vanish« händer det något på alla sidor. Wahlström&Widstrand har följande att säga om Sofia Stenström: »Sofia är en övertygande poet, vars poesi förefaller sprungen ur en extrem uppmärksamhet på och känslighet för språket och dess nyanser.« Purpur håller med. Aftonbladet och DN förstår inte. Den mest rättvisa recensionen hittar vi i GP, och är skriven av Jan Arnald. (fler recensioner här, och här ) Sofia Stenströms presentation på svb.se Det är en mycket lekfull poesi, det här- men en lek på hög nivå, där ordens musik får dem att betyda så mycket det går. Det skorrande i dikterna är av sådant slag att det genererar vackra övertoner. Poesin i boken riskerar hela tiden att bli för fragmentarisk eller för lekfull, men det blir den aldrig, och jag hittar egentligen inte några verkligt stora svagheter, möjligen kunde man önska ett större antal vilpunkter , att den mindre sällan stannade vid antydningar av scenens egenskaper. Men jag menar för den skull inte att något i boken skulle ha tagits bort: för en gångs skull hade man faktiskt önskat en längre bok(tendensen är väl just nu att skriva alltför långa och dåligt sovrade diktsamlingar?). Vi hoppas att det inte stannar vid en bok, och nästa gång kommer vi bli ännu mer överraskade och förlaget kommer dessutom att ha letat fram tryckeriets finaste papper, det vore Sofia Stenström värd.

stephen malkmus

Purpur var på biblioteket igår och läste nya lyrikvännen. Vi passade på att bläddra lite i MOJO och uppptäckte till vår glädje att Stephen Malkmus har gjort en ny skiva (irriterande korta smakprov) . 1. Pencil Riot/2. It Kills/3. I've Hardly Been /4. Freeze the Saints/ 5. No More Shoes /6. Mama /7. Loud Cloud Crowd/8. Kindling for the Master / 9. Post-Paint Boy /10. Baby C'mon (streaming audio) (MP3) / 11. Malediction (purpur tar fram SM:s andra soloskiva »Pig Lib« och lyssnar på »1% of one«) (mer SM-ljud) (domino) (matador) Purpur vill också gärna påminna om att the tourettes spelar på popaganda i helgen( fre 27 maj klockan 17.00 på lilla scenen ) (purpur skrev om the tourettes här.)

om efternamn/ P:n

i en sidodiskussion i Erratas kommentarer, hävdar Joakim Lindengren att det är artigast att presentera sig med både förnamn och efternamn. Det är inte så att jag vill vara oartig, det är bara det att jag verkligen inte tycker om mitt efternamn, till skillnad från mitt förnamn då. Dessutom planerar jag att byta ut det. Då presenterar jag mig väl så, antar jag. Vi rekomenderar ett besök eller två på afsnit p:s utställningssida om svensk konkret poesi(dvs den här), med intervjuer, uppläsningar med mera. Afsnit p:s kollektiva blogg: plog, kan också rekommenderas(liksom resten av sidan).

Om ett bokpaket, del 1

med anledning av att bla «teori om prepositioner» av Claude Royet-Journoud och "Venus Vanish" av Sofia Stenström kom med posten igår

Vi noterar bristen på intresse hos dagstidningarnas kultursidor för översatt lyrik. Vi googlar "teori om prepositioner" och hittar inte en enda recension! (om man istället yahooar hittar man den här (vi minns också att Anna Hallberg recenserade i BLM(och citerade det där med blåapelsinjorden, dock utan efterföljande debatt, vad vi minns)))

De stora förlagen har för övrigt, vad det verkar slutat ge ut översatt lyrik överhuvudtaget(med några få undantag) och översättningar av övrig skönlitteratur (från andra språk än engelska (som om det vore avgörande för hur intressant innehållet är(som vi tidigare sett använder olika språk olika delar av hjärnan, visserligen))) är också sällsynta. Parallellutgåvor av finlandssvensk litteratur (som vi varit inne på tidigare) borde också kunna vara betydligt vanligare. Tur då att förlag som ellerströms, modernista och symposion vågar lite mer! Vi får väl hoppas att situationen så småningom ändras. Men den är väl inte radikalt annorlunda än den Artur Lundkvist beskrev på Tuppen-på-berget-seriens flikar: » Allmänt fäster man långt större avseende vid också ganska likgiltiga svenska diktsamlingar och förbigår viktiga händelser på tolkningsplanet. Det är en form av nationellt egenintresse och självtillräcklighet som tycks sammanfalla med många kritikers osäkerhet och bristande vaksamhet inför nyheter utifrån. Det ser ut att vara med dikt som med de svenska blåbären hos Almqvist.« Vi ser på omslaget till »teori om prepositioner«. Vi tänker att man skulle ha valt en kartong med grövre fibrer, och kanske en annan tryckteknik (en med typer). Vi tycker att texten på ryggen står upp-och-ner men det är kanske en smaksak.. Vad gäller "Venus Vanish" tycker vi att det är synd att den är tryckt på så tunt papper. Om sidorna inte hade varit så genomskinliga, hade det nog varit något vilsammare för ögonen..

how2

I HOW2 - nättidskrift för innovativ litteratur av kvinnors vårnummer (som jag inte hunnit läsa) hittar vi bla en intervju med Juliana Spahr (redaktör för chain) ett block med poeter från Singapore ett block med poeter från Japan ett block om nya medier Ett tema som heter: Revisiting Nicole Brossard: Québécois Feminist Subjectivity in the 21st Century How2 utkommer två gånger årligen( i maj och november). (och glömdes av någon anledning bort när jag skrev länklistan här till höger). Vi passar på att tacka ofog för uppmärksammandet av våra dikter (och för en del trafik)!

barnkulturfestival

Nästa vecka är det barnkulturfestival här i Örebro. På måndag går purpur på teater i Markurellshuset och på torsdag i Skådespelet i Baronbacken. här är programmet! en diskussion med anledning av Errata-Maltes referat av den här artikeln, som purpur tog upp här, har just nu 108 kommentarer. vi är imponerade.

finlandssvensk önskelista

Agneta Enckell är tillbaka med en ny diktsamling! hur länge sen var det? Senaste diktsamlingen »sitt ansiktes avtryck, eller stenens begär«, utkom 98 i Sverige. Den nya heter «innanför/utanför (1+) 3 x 13 +(1+)13) (eller 4 olika sätt att närma sig ett landskap)» och utkommer i Sverige på Symposion. Enckell har ofta jämförts med Frostenson och Jäderlund, men det är väl inte helt rättvisande. De senare dikterna har väl viss anknytning till en tradition där bla Anne-marie Albiach och Birgitta Trotzig verkat tidigare (Jabés, Mallarmé, Celan) men gissningsvis har även poeter som Tomas Mikael Bäck, Gunnar Björling och Edith Södergran varit viktiga för henne. Hon är framförallt en central diktare i sin egen rätt, en text man inte vill vara utan! Här är en dikt från nya boken, från Söderströms förlags hemsida: »å,- du är i din mun, lämnad, utanför, åter- lämnad, i den såriga munnen, vikt, undan, allt det som täcker, ro- par, i din trädgård, sträckt, igen, igen/om, vattnet, vatten, tom- het, där mot gommen, utsökt barnsligt, pladdrar, viskar, nästan sjunger, bleknar, - hur allt i lekfullhet, sorg till förintelse,« Att Symposion ger ut boken i Sverige, får mig att åter undra om ingen tänker ge ut min finlandssvenske favorit Peter Sandelins senaste diktsamling »Cyklar utan att hålla i« i Sverige (Om det nu faktiskt är så att den har distribution i Sverige, jag har letat, får någon gärna berätta det för mig, tex i kommentarerna nedan..). Då »I skuggan av ingenting« gavs ut av just Symposion hade jag hoppats att det skulle vara hans nya svenska förlag, men det verkar inte så.. (en snabb eftersökning visar att den gavs ut 2003 på Schildts förlag.) Snart har väl en ny kommit.. Och om det nu är så att den inte kommer ut i Sverige (snälla? jag fyller år snart!) får jag väl hitta på ett sätt att privatimportera.. Och inte har jag hittat nån finsk nätbokhandel som har den heller.. En recension hittade jag här. Söderströms berättar att Peter Mickwitz har vunnit Finska Rundradions lyrikpris Den Dansande Björnen för sin diktsamling »För vad kroppen är värd« (som i Sverige ingår i volymen "En rymdfarkost av glas" utgiven på Nordstedts). Priset delar han med poeten Ilpo Tiihonen.

Ögonrörelser

Purpur läser forskningsresultat från Språk och Litteraturcentrum vid Lunds Universitets Humanistlaboratorium, Ögonrörelselaboratoriet. Bland annat får vi reda på att när vi ser textad film läser vi textremsan i genomsnitt 8% av tiden, i jämförelse är ögat helt blint på grund av blinkningar och saccadiska ögonrörelser ca 10% av tiden. Textremsan kan alltså anses störa i så liten grad att dubbning av film torde vara omotiverat för den läskunniga delen av befolkningen. Appropå bilden vill vi säga att vi fortfarande är arga på det där borgerliga spektaklet.. Fredrik Reinfeldts uttalande om att få slut på Göran Persson och Göran Johansson, finner vi högst osmakligt, och borde genast omformuleras av Herr Reinfeldt.Dessutom har vi lite svårt att förstå varför en regering ska ha trevligt tillsammans(»vi har väl aldrig sett Göran Persson, Lars Ohly och Peter Eriksson gå armkrok?« nej, det har vi inte, och för det är vi glada).

Jag har just beställt Venus Vanish av Sofia Stenström, (vilken väl innehåller just den slags poesi jag borde akta mig för- nu när jag nyligen slutade arbeta på/kasserade ett manus på grund av att det innehåller för hög grad av effektsökande ditsättande av ord). Jag har läst hennes dikter i debut 2004, och tyckte de var ganska underhållande om inte annat. Jag beställde även fyra andra av de senaste årens intressantaste utgåvor(fast jag egentligen inte har råd nu heller). Purpur vill gärna rekommendera Vetandets Värld i fokus från i torsdags, om språk..

the tourettes

Sveriges mest lovande band heter som ni redan vet: the tourettes . Deras första fullängdare(hade vi fått skriva tre konsonanter i rad hade det hetat fulllängdare(jag menar alltså full-längdare (som även kallas album) och inte ful-längdare)) spelas förmodligen in i sommar.. vi får hoppas att de inte är med om några fler dramatiska bilolyckor dessförinnan.. Nästa chans att se the tourettes live är iallafall på popaganda-festivalen, missa inte det.. Om ni inte hört the tourettes tidigare finns några små smakprov på deras hemsida, tex den fantastiska ljudväggen i violent.. Purpur får säkert anledning att återkomma i ämnet.. Provlyssna: this far blue night (enligt popaganda förra årets bästa låt) violent (som purpur föredrar) Debutplattan släpps i höst på skotska skivbolaget Shoeshine Records (som drivs av Francis McDonald(Teenage Fanclub, BMX Bandits). Om man inte orkar vänta kan man beställa deras sexspårsdemo för 50kr +11kr för porto inom Sverige via the_tourettes@hotmail.com .

kort p o l i t i s k t inlägg

kort p o l i t i s k t inlägg, det kommer inte att upprepas alltför ofta, För politik hänvisar jag till Zaida och Miljöpartiets hemsida Den sk borgerliga alliansens kampanjfärg är orange. En viss inspiration från Ukraina (U-kra-i-na?, tre eller f-y-r-a stavelser?) medges av partiledarna. På sätt och vis är det här också en frihetskamp, säger de. Men Det Är Väl Viss Skillnad (på de svenska och de ukrainska förhållandena menar jag)? De Borgerliga partiledarna åker alltså runt i landet i ett specialmålat tåg, på en förvalsturné, det verkar som att syftet är att visa att de skrattar åt varandras skämt..

Margareta Renberg

Just när jag skrev föregående inlägg (vissa delar av det här inlägget ingick förut idag i pst-ps/Kabusa) sände p1 ett porträtt av Margareta Renberg, som jag sedan tidigare har inspelat på kassettband, där hon bla hävdar att målare är mycket trevligare än poeter och att just detta var en av anledningarna till att hon slutade ge ut lyrik trots att hon gav ut det många anser vara 70-talets mest lyckade lyrikdebut (»En tatuerad dams memoarer«). (programmet finns att avlyssna här) Margareta har nyligen avlidit, något jag helt missat, några fler diktsamlingar fick vi alltså inte, men väl en massa tavlor. (Se vidare omkonsts minnesartikel, länk ovan) »hur kommer det sig att så många målningar heter Ut?« frågade hon sig en gång på en konstutställning, är det något speciellt tema de har? ( varefter det naturligtvis visar sig att UT är en förkortning, ibland skriven U/T, för utan titel, det hade hon aldrig tänkt på att man kunde kalla en tavla.. Purpur vill passa på att påpeka att jag är trött på böcker med en enda stilgrad, dvs böcker som totalt saknar rubriker, och dikterna/kapitlen inte ens är åtskilda på så enkla och vedertagna sätt som med anfanger eller numreringar. Inte för att jag tycker att man nödvändigtvis måste kalla dikterna något, men att alla böcker ser likadana ut är i längden tråkigt, och det här svit-tänkandet suddar/tunnar ut mer än det skapar.( Homeopatisk UT-spädning? )

pst-ps/ Kabusa

Jag kunde inte låta bli att kommentera under Tom Malmquists artikel i svd: »Pr- nu en poetisk sanning«. Estetikdarwinistisk överlevnadskamp är vad alla poeter sysslar med nuförtiden om man får tro honom. Artikeln är skriven med anledning av att Nordens Författarskola Biskop-Arnö nu har en tredagarskonferens med temat »Postpoesi«. Vidare noterar vi att Kabusa slutat ta emot spontanmanus. I en artikel i GP (en nästan likadan artikel publiceras av nästan alla dagstidningars kultursidor nästan varje år) på temat Många författare Få böcker ( den här artikeln lutar åt Många tror att de är något men det är de inte eller: Många känner sig kallade - men få är utvalda (som artikeln heter)) säger förläggare Kerstin Aronson: »- Ingen som dansat lite framför spegeln hemma får för sig att höra av sig till Operan och säga att man vill gå upp på scenen och dansa balett, men när det gäller litteratur går det bra, säger [ hon. Hon har fått en del kritik för sin ståndpunkt. ]- Men jag menar på allvar att det säger något nedslående om litteraturens status, när så många tror att de kan skriva, när det de åstadkommer knappt är hållbart som privat dagbok. - Jag saknar det som utmärks både av språkomsorg, litterära ambitioner och politik, samhällsskildringar. Något som förvånar Kerstin Aronsson är frånvaron av intresse för andras litteratur, hos dem som själva vill bli författare: - De säger att de inte vill läsa, för att inte störa sitt eget skrivande!«

Höstkataloger

Purpur läser bokförlagens höstkataloger (och dricker pulverkaffe). Wahlström& Widstrand Vi noterar att Magnus Utvik slitit sig från Svt:s morgonsoffa och har skrivit en ny roman: Anna, min älskade. Ulf Lundell är tydligen inte arg på Bonnierfamiljen/förlagen längre, hans nya »Värmen« ges ut av W&W i höst, men det visste säkert alla Lundellälskare redan(och vi är egentligen inte intresserade). Det babyloniska skapelseeposet Enuma Elish kommer i W&W:S klassikerserie. Johannes Anyuru kommer med en ny diktsamling i höst: Omega. Lyn Hejinian och Michael Palmers svenske översättare Niclas Nilsson ger ut diktsamlingen Patriarkat. I höst kommer också en ny Beatantologi, ett samarbete mellan Gunnar Harding och Per Planhammar. Ur fackutgivningen: en Adolf Eichmann-biografi av David Cesarini. »Det heta könet« heter en populariserad verision av Ulrika Nilssons doktorsavhandling i idé- och lärdomshistoria, och behandlar gynekologins framväxt, och hur den upprätthåller och förstärker ett biologis(tis)kt skillnadstänkande. Nordstedts har lyrikdebutant. »Beror skrymmande på« av Elise Ingvarson. Purpur vill passa på att undra när Nordstedts tänker överge sin misslyckade lyrikformgivning. Stefania Malmsten är en uppenbart begåvad formgivare, men den här lyrikserien tycker jag inte om av flera anledningar. Bland annat är de fula och dessutom går de sönder alldeles för lätt. Purpur tar ställning mot en alltför homogen formgivning i allmänhet, vi gladdes när Bonnierförfattarna släpptes ut ur sin Nylyrikoverall/tvångströja. Albert Bonniers> Göran Greider> ger ut en antologi med 56 politiska dikter: »Bakom TV:n ändrades ljuset«.Vi får också en kort essä till varje dikt.GG: »Vad är politisk dikt? Det mest rättframma svaret är: Den dikt som i någon mån känns politisk för en läsare« Mao. är det med det politiska ungefär som med det språkmaterialtistiska? Purpur hävdar att poesi visst k a n vara politisk, vi ställer oss däremot tvekande till poesins förmodade politiska v e r k a n (liksom fö till dess terapeutiska). Vi gläds åt att Ingrid Kallenbäck verkar ha lämnat prosadikten. (Vi tyckte inte »Spegelskrift« var lika tilltalande som hennes tidigare samlingar tex »Buren igenom«.) Istället kommer hon nu med en samling sceniska dikter: »Stunden öppnar sig«. Jesper Svenbro>s diktsamling »Himlen och andra upptäckter« dyker Tomas Tranströmer upp i en Hitchcockfilm, och ertappas av den svenska vänstern med att bära amerikansk kostym. Mest gläds vi åt att Paul Auster ger ut en ny bok i år. »Dårskaper i Brooklyn«, på svenska i oktober.

Kaffe

Purpur har slut på bryggkaffe. Vi hittar ett paket blåvitt kokkaffe i frysen, men våra experiment har hittills slutat med alltför blaskigt kaffe. Vi får söka. Vi söker kokkaffe (vi markerar och högerklickar). Resultat. Man börjar alltså med kallt vatten. Vi återkommer. Vidare funderar vi på varför vi har så svårt med formuleringsförmågan. Skulle det hjälpa att studera trumspelandets konst? Dessutom arbetar vi på en artikel på temat tolerans och litteratur. Språk man lär sig innan puberteten lagras i mitten av Brocas area/centrum (ett område i hjärnan med betydelse för språkanvändande) medan de språk man lär sig efter puberteten lägger sig omkring Brocas centrum.

framställning av färger

»Xantenfärgen indiskt gult utvanns av kor. De där korna led.«

Så börjar brödtexten i Stig Larssons »Zimmermann, Bernard Alois - 1969 förmodligen död« från boken »Matar« (1995). Vi tar reda på hur det ligger till. Inte med lidandet. Inte än iallafall. Vi läser i Nordstedts uppslagsbok från 1962 att Indiskt gult eller piuri är en organisk magnesiumförening och att den utvanns av urinen från kor utfodrade med mangoblad. Därmed lägger sig texten, åtminstone för mig, sig över andra Stiglarssonska texter (och då särskilt med »Pölar av starkt Indiskt te och urin« från »Likar«) och bildar nya arenor för tänkandet. Vi väljer att för tillfället inte tänka på vad det gula vi låtit måla hallen med kommer ifrån. Var kommer purpur ifrån då? Den riktiga purpurn är ett ämne som utsöndras från en körtel i purpursnäckans mantelhåla. Utsatt för sol blir det först gult, sedan grönt och sedan violett. Hansi Linderoth berättar mer om detta här (i v3). Ett annat recept hittar vi efter lite googlande och allthewebande här. Ta saften av den övre delen av oxtunga och en gall som rostats i ugnen. Mal den med lite grön vitriol, blanda med saften, koka, och gör purpurpigmentet.

sprkmtrlsm 1

Purpur önskar att vi orkade besvara Andreas Björstens svar till Oscar Rossi men hoppas istället att någon annan gör det.. Vi nöjer oss för tillfället med att klaga på PS-designen, som känns något ålderdomlig . i stället går vi ut i det vackra vädret .. Missa inte Monitor ikväll!

Stavningsreformer

Vi försöker förstå den tyska stavningsreformen.. Att man numera får skriva tre likadana konsonanter i rad vid sammansatta ord, är väl det enda vi har kläm på just nu. Vi har länge önskat motsvarande på svenska. Vi prövar hur det känns : katttungor, lammmammor.. Purpur kommenterar Kristian Lundbergs självrecension i Erratas kommentarruta

Språkkurser på nätet

Purpur bestämmer sig för att fräscha upp sina språkkunskaper och tar I love languages, BBC och UR till hjälp. Det är väl främst min spanska som har några utsikter att kunna utvecklas, men jag tänker nog försöka rota fram mina förträngda tyskakunskaper också. Och läsa lite franska. Och lite klassiska språk. På senaste tiden har det hänt flera gånger att jag önskat att jag gått in hårdare för tyskan i skolan. Förmodligen hade det hjälpt om jag haft en annan lärare men hon kunde tydligen inte hjälpa att jag inte tyckte om henne och så är det med det. Det är den tyskspråkiga litteraturen som lockar. Friederike Mayröcker, Thomas Kling och så den här Anja Utler vars dikter jag snubblade över här häromveckan. Intresset för tyskspråkig litteratur i det här landet verkar vara på uppåtgående, om man får lita på min klena bedömningsförmåga. I alla fall känner jag mig lockad att lägga fler namn än Sachs och Celan (Har jag missat någon? Får väl snabbkolla bokhyllan sedan.) till listan över tyskspråkiga litterära bekantskaper. Sachs och Celan är dock goda sådana, det låter sig lätt sägas. Alltså har jag inte läst mycket Hölderlin. (* rodnar*). Han ska ju vara bra.. Och så Jelinek förstås. Hon lär ju vara oöversättlig har jag läst. Men »Lust« har jag hemma (på svenska) och den verkar bra.. Rilke däremot, har jag svårt för. I alla fall i det skick han föreligger på svenska. Idag lyssnar Purpur på: »Music from the Balcony« av Mike Oldfield, »Standards« av Tortoise och Eurythmix Greatest Hits. uppdatering Onsdag den fjärde: Nog glömde jag någon. Nämligen Kurt Schwitters. (Ljud Text Bild)